Sverige!
Sista dagen i Kampangsao käns om en evighet sedan, det känns nästan som en annan tid, ett annat liv.
Sista kvällen hade vihade avskedsfest i byn och det var mycket folk. Vi visade vår kulturshow och sa hej-då till alla bybor.
På lördagen blev vi inskjutsade av våra värdfamiljer till Nakhon och det var dags att lämna Kampangsao, mitt hem de senaste 3 månaderna. Jag kände mig faktiskt inte alls speciellt ledsen när jag var så inställd på att åka och min längtan efter Sverige var större. Men avskedet var väldigt långdraget, många tårar föll och efter en timme så gick äntligen tåget och vi hade en 16-timmars lång tågresa till Bangkok framför oss.
Så var vi då i Bangkok.'
Vistelsen i BKK slutade som säkert många vet i lite i tumult. Den militärkupp som vi fick höra om påverkade oss dock inte nämnvärt. Självklart blev vi lite oroliga när Thaksin utlyste undantagstillstandet och vi var tvugna att hålla oss inne på hotellet. Men thailändarna nöjde sig med att veta att militären är lojal mot kungen. För att lugna befolkningen spelades kungamusik och hyllningsfilmer til kungen i TV. Jag antar att medierna i Sverige visade en helt annan bild av situationen.
Dagarna i Bangkok var helt otroliga! Vi bodde några nätter på Menam Riverside Hotel och jag vande mig med andra vita männiksor, varmvatten och sova i en egen säng. Hotellet låg mit i centrala BKK, väldigt lyxigt! I BKK visade vi upp i en timmes presentation vad vi lärt oss och gjort i Kampangsao. Vi visade även delar av vår kuturshow.
I BKK skrek ingen Falang och jag var inte alls den enda vita människan. Det kändes konstigt att folk behandlade mig som en turist. Jag kände mig ju nästan som en thailänadare, jag var ju från Nakhon Si Thammarat.. Folk blev dock mycket mer förvånade när jag slog till och pratade lite tahi, då blev de allt snopna!
En dag var vi speciellt inbjudna till Royal Palace som ligger på samma område som det enorma templet Wat Prachel i BKK. Tempelområdet är helt otroligt, man blir riktigt bländad av allt guld som skimrar.
Vi åkte båt på floden in till ett fik och vi kte skytrain fram och tillbaka, bara för att ha gjort det=)
Sista dagen var det avslutningcermoni med CDD och på kvällen gick då busen till flygplatsen. Trots militärkuppen så gick allting bra och vi kom i väg. Thailändarna var ganksa nervösa inför, för de flesta, deras första flygtur. När vi flög in över Sverige höll solen på att gå upp och det var som ett rosa skimmer över de svenska landskapet. Jag kände mig riktigt rörd över att vara hemma och hur vackert det var. Det var en konstig känsla att andas in kallluft och kunna förstå vad människor runt omkring en sa och kunna prata svenska med människor.
Vi hade några dagars inreseläger på Kärsögården. Det var skönt men kändes konstigt att vara tillbaka. Under de dagarna hann jag få en helt ny syn av Sverige och upptäcka beteenden svenskar har som jag aldrig tänkt på. Vanligt vett och etikett är för thailändarna som grekiska, det kan uppst ganska roliga situationer. Att bara äta en frukost, att det kan vara en sån lustig syn. Min parkamrat tog för sig gröt som han blandade med marmelad, bröd, ägg och skinka och sedan åt med kniv och gaffel. Ja inte lätt att veta:) Jag uppskattade att kunna ta en varm dusch men för thaiarna var det lite farligt så vi fick visa de så att de inte skulle bränna sig.
På lördagen hade vi en familjedag och jag fick äntligen träffa min familj, det var så roligt att se dom! Vi var runt i Stockholm och hade en mysig dag. På kvällen var de gemensam middag på Kärsögården som jag dock gärna hade skippat när det inte var så organiserat och inte särskilt mysigt alls.
På söndagen åkte vi till Åmål och där hade våra värdfamiljer ordnat med en välkomstfest! Trevligt! Vi åt jättegodmat, svensk mat att det kan vara så gott! Så på kvällen åkte vi hem till våra nya värdfamiljer.
Sista kvällen hade vihade avskedsfest i byn och det var mycket folk. Vi visade vår kulturshow och sa hej-då till alla bybor.
På lördagen blev vi inskjutsade av våra värdfamiljer till Nakhon och det var dags att lämna Kampangsao, mitt hem de senaste 3 månaderna. Jag kände mig faktiskt inte alls speciellt ledsen när jag var så inställd på att åka och min längtan efter Sverige var större. Men avskedet var väldigt långdraget, många tårar föll och efter en timme så gick äntligen tåget och vi hade en 16-timmars lång tågresa till Bangkok framför oss.
Så var vi då i Bangkok.'
Vistelsen i BKK slutade som säkert många vet i lite i tumult. Den militärkupp som vi fick höra om påverkade oss dock inte nämnvärt. Självklart blev vi lite oroliga när Thaksin utlyste undantagstillstandet och vi var tvugna att hålla oss inne på hotellet. Men thailändarna nöjde sig med att veta att militären är lojal mot kungen. För att lugna befolkningen spelades kungamusik och hyllningsfilmer til kungen i TV. Jag antar att medierna i Sverige visade en helt annan bild av situationen.
Dagarna i Bangkok var helt otroliga! Vi bodde några nätter på Menam Riverside Hotel och jag vande mig med andra vita männiksor, varmvatten och sova i en egen säng. Hotellet låg mit i centrala BKK, väldigt lyxigt! I BKK visade vi upp i en timmes presentation vad vi lärt oss och gjort i Kampangsao. Vi visade även delar av vår kuturshow.
I BKK skrek ingen Falang och jag var inte alls den enda vita människan. Det kändes konstigt att folk behandlade mig som en turist. Jag kände mig ju nästan som en thailänadare, jag var ju från Nakhon Si Thammarat.. Folk blev dock mycket mer förvånade när jag slog till och pratade lite tahi, då blev de allt snopna!
En dag var vi speciellt inbjudna till Royal Palace som ligger på samma område som det enorma templet Wat Prachel i BKK. Tempelområdet är helt otroligt, man blir riktigt bländad av allt guld som skimrar.
Vi åkte båt på floden in till ett fik och vi kte skytrain fram och tillbaka, bara för att ha gjort det=)
Sista dagen var det avslutningcermoni med CDD och på kvällen gick då busen till flygplatsen. Trots militärkuppen så gick allting bra och vi kom i väg. Thailändarna var ganksa nervösa inför, för de flesta, deras första flygtur. När vi flög in över Sverige höll solen på att gå upp och det var som ett rosa skimmer över de svenska landskapet. Jag kände mig riktigt rörd över att vara hemma och hur vackert det var. Det var en konstig känsla att andas in kallluft och kunna förstå vad människor runt omkring en sa och kunna prata svenska med människor.
Vi hade några dagars inreseläger på Kärsögården. Det var skönt men kändes konstigt att vara tillbaka. Under de dagarna hann jag få en helt ny syn av Sverige och upptäcka beteenden svenskar har som jag aldrig tänkt på. Vanligt vett och etikett är för thailändarna som grekiska, det kan uppst ganska roliga situationer. Att bara äta en frukost, att det kan vara en sån lustig syn. Min parkamrat tog för sig gröt som han blandade med marmelad, bröd, ägg och skinka och sedan åt med kniv och gaffel. Ja inte lätt att veta:) Jag uppskattade att kunna ta en varm dusch men för thaiarna var det lite farligt så vi fick visa de så att de inte skulle bränna sig.
På lördagen hade vi en familjedag och jag fick äntligen träffa min familj, det var så roligt att se dom! Vi var runt i Stockholm och hade en mysig dag. På kvällen var de gemensam middag på Kärsögården som jag dock gärna hade skippat när det inte var så organiserat och inte särskilt mysigt alls.
På söndagen åkte vi till Åmål och där hade våra värdfamiljer ordnat med en välkomstfest! Trevligt! Vi åt jättegodmat, svensk mat att det kan vara så gott! Så på kvällen åkte vi hem till våra nya värdfamiljer.
posted by Mejlin at
12:03
|
0 comments
